Projektnamn:
Väderstation: Ange den väderstation som ligger närmast det aktuella utredningsområdet.

Avrinningsområde och avrinningsberäkning

Klimatfaktor för att simulera framtida ökning av nederbörd Om så efterfrågas, lägg till en så kallad klimatfaktor för att simulera en framtida ökning av nederbördsmängden (vanligtvis mellan 1.15-1.25).
1 betyder att omodifierad historisk regndata används för modellering. Värdet läggs in i formatet 1.25.
Vägsträckans längd (Lr): m Ange längden på den vägsträcka som ska modelleras.
Vägsträckans bredd (Wr): m Ange bredden på den vägsträcka som ska modelleras.
Avrinningsområde, väg: m² Detta värde är beräknat från den modellerade vägsträckans längd och bredd.
Avrinning simuleras med en initial förlust i markytan (ytmagasin) som sedan avdunstar
Initial förlust (ytmagasin i sprickor i mark, ojämna ytor etc.): mm För hårdgjorda ytor, ange den initiala förlusten, eller ytmagasinet. Den första regnmängden motsvarande det angivna värdet fördröjs i ytan innan någon avrinning sker och magasinet tömms sedan genom avdunstning. Avdunstningen varierar beroende på månad och område, och baseras på evapotranspiration.
Ett värde för initial förlust (ytmagasin) av 1.0-2.0mm för ytor som vägar och parkeringsplatser.
Vatten i ytmagasin avdunstar enligt evapotranspiration beroende på månad, dock töms ytmagasinet på maximalt: timmar Ange den maximala tiden det tar för ytmagasinet att tömmas. Eftersom den modellerade avdunstningen baseras på evapotranspiration modelleras ingen avdunstning under vissa förutsättningar (vintermånader i norra Sverige). Eftersom viss avdunstning fortfarande sker i kallt klimat kan ett värde mellan 48 och 72 timmar per mm ytmagasin anges.

Nederbörd i kallt klimat
Projekt i kallt klimat - månader då avrinning sker (ej ikryssad månad antar att nederbörd sker som snö och avlägsnas från avrinningsområdet) Ej ikryssad=Nej, ingen avrinning sker
Ikryssad=Ja, avrinning sker
Januari Februari Mars
April Maj Juni
Juli Augusti September
Oktober November December
Snö från vägytan magasineras över diket och smälter sedan när vinterförhållanden upphör: Ej ikryssad=Nej,snö från vägen lagras inte över diket
Ikryssad=Ja, snö från vägen lagras över diket
Effektiv bredd av snömagasin (Ss): m Bredden på snömagasin över diket, vanligtvis dikets bredd.
Snö smälter med en genomsnittlig hastighet av: mm/12 timmar Den genomsnittliga smälthastigheten för snö över 12 timmar, med antagandet att ingen snösmältning sker under natten.

Lämpliga värden enligt Svenskt Vattens publikation P110 (2 års återkomsttid):
Södra och mellersta Sverige, 20mm/12 timmar
Norra Sverige, 30mm/12 timmar

Tvärsektion och utformning av dikesfiltrering

Bredd av inre dikesslänt (från vägkant till botten av diket) (Wsi): m Det horisontella avståndet från vägytans kant till botten av diket.
Sidlutning av inre dikesslänt, 1V: H Ange sidlutning av inre dikesslänt, angivet som horisontal sträcka per 1 enhet vertikal sträcka.
Ytmagasin över dikesslänt: mm Om dikesslänter är väldigt flacka kan ojämnheter etc. medföra att ett visst djup vatten kan magasineras över ytan för att sedan infiltrera. Vid brantare lutningar är ytmagasinet 0
Mättad hydraulisk konduktivitet av dikesslänter (Ksats): mm/tim Ange hastigheten med vilken vatten filtrerar ner genom dikesslänt (i mm per timme).
Det är viktigt att det värde som används är realistiskt och tillåter viss igensättning av filterytan med tiden. Lämpliga värden varierar beroende på det material som används, förslag på värden beroende på filtermaterial visas nedan.

Sandlig jord 100-200 mm/tim (använd max 50-100mm/tim)
Siltig jord 36 mm/tim (använd max 18mm/tim)
Procent av dikesslänt som mottar avrinning: % Då avrinning från vägytan inte sker jämt över vägens kant, ange hur stor procent av diket som effektivt mottar avrinning från vägytan.
Bredd av yttre dikesslänt (från botten av diket till yttre överkant av diket) (Wso): m Det horisontella avståndet från botten av diket till den yttre dikessläntent överkant.
Sidlutning av yttre dikesslänt, 1V: H Ange sidlutning av yttre dikesslänt, angivet som horisontal sträcka per 1 enhet vertikal sträcka.
Dikesslänter har tätskikt, vatten leds till dränledning i dikesbotten: (Ej ikryssad=Nej, Ikryssad=Ja)
Bredd på dikesbotten (Wf): m Ange bredden av dikesbotten som kan infiltrera dagvatten.
Längd av den dikesyta som EFFEKTIVT filtreras flöden (beroende luting av dikesbotten och om infiltrationsvallar har anlagts) (Lf): m Ange längden av dikets botten som effektivt kommer kunna infiltrera dagvatten. Beror på dikets bottenlutning och om vallar används för att öka infiltrationen. Denna längd används även för att modellera fördröjningsvolymen över dikesbotten.
Mättad hydraulisk konduktivitet av dikesbotten (Ksat): mm/tim Ange hastigheten med vilken vatten filtrerar ner genom dikesbotten (i mm per timme).
Det är viktigt att det värde som används är realistiskt och tillåter viss igensättning av dikesbotten med tiden. Lämpliga värden varierar beroende på det material som används, förslag på värden beroende på filtermaterial visas nedan.

Sandlig jord 100-200 mm/tim (använd max 50-100mm/tim)
Siltig jord 36 mm/tim (använd max 18mm/tim)
Om vallar anlägs i diket för att öka infiltration och fördröja dagvatten, ange höjd av vallar (Md): mm Ange det maximala djupet som dagvatten kan fördröjas över dikesbotten för ökad infiltration innan bräddning sker.
Djup på filtermaterial i dikesbotten (Fd): mm Ange djup på filtermaterialet.
Andel tomrum i filtermaterial (porvolym) (Vf): % Ange andelen tomrum i filtermaterialet, porvolymen, som finns tillgänglig inom filtermaterialet som invärtes fördröjningsvolym. Denna volym har bara betydelse om systemet endast tömms genom infiltration till intilliggande mark.
Invärtes sidlutning av dikesfilter, filtermaterial, 1V: H Ange invärtes sidlutning av dikesfiltrets profil under mark, angivet som horisontal sträcka per 1 enhet vertikal sträcka.
Djup på dränlager och eventuellt överbryggningslager (Dd): mm Ange det totala djupet av dränlager (grusmaterial) och eventuellt överbryggningslager (sandmaterial) om ett sådant används mellan filtermaterial och dränlager.
Andel tomrum i dränlager (porvolym): % Ange andelen tomrum i dränlagret, porvolymen , som finns tillgänglig inom dränlagret och eventuellt överbryggningslager som invärtes fördröjningsvolym. Denna volym har bara betydelse om systemet endast tömms genom infiltration till intilliggande mark.
Invärtes sidlutning av filter, dränlager, 1V: H Ange invärtes sidlutning av dikesfiltrets dränlager, angivet som horisontal sträcka per 1 vertikal sträcka.
Vatten i dränlager kan infiltrera till omkringliggande mark: (Ej ikryssad=Nej, Ikryssad=Ja)
Infiltrationskapacitet (hydraulisk konduktivitet) av omkringliggande mark: mm/tim Kryssa för rutan om systemet inte har en tät botten och vatten kan infiltrera till omkringliggande mark.
Om vatten infiltrerar till omkringliggande mark, ange infiltrationskapaciteten av omkringliggande mark (i mm per timme). Denna kan variera mycket från plats till plats och om möjligt bör lokala mätningar utföras.
Ungefärliga infiltrationshastigheter för olika typer av jordar presenteras nedan. Det är rekommenderat att dessa värden halveras för att tillåta viss igensättning med tiden.

Grov sand 3600 mm/tim
Fin sand 360 mm/tim
Silt 36 mm/tim
Lera / sand 3.6 mm/tim
Lera / silt 0.36 mm/tim
Tät lera 0.00 mm/tim
Dikesfiltret dräneras med dränledningar eller liknande: (Ej ikryssad=Nej, Ikryssad=Ja)
Avstånd mellan botten på dikesfiltret och vattengången av dränledning (volym som endast kan infiltrera): mm Kryssa för rutan om systemet dräneras genom ett dräneringssystem. Dräneringssystemet antas ej vara begränsande för systemets övergripande funktion utan antas vara dimensionerat för att kunna ta de flöden som passerar genom systemet.
Om dräneringen inte är placerad på botten av anläggningen, ange avståndet mellan botten och vattengången i dräneringsystemet. Om systemet tillåts infiltrera till omkringliggande mark kommer detta att medföra att en volym fördröjs i botten av systemet som endast kan tömmas genom infiltration. Detta kan vara önskvärt där man vill öka infiltrationen till grundvatten.

Eventuellt slutligt reningssystem efter dike

Vatten från dränledning leds till slutligt reningssteg: (Ej ikryssad=Nej, Ikryssad=Ja)
Bredd på filterytan (Wf): m Ange bredden av den filteryta som är avsedd att infiltrera dagvatten.
Längd på filterytan (Lf): m Ange längden av filterytan som är avsedd att infiltrera dagvatten. Denna längd används även för att modellera fördröjningsvolymen över filterytan.
Maximalt djup av fördröjningsvolym över filterytan (Md): mm Ange det maximala djupet som dagvatten kan fördröjas över filterytan innan bräddning sker.
Bredd av fördröjningsyta vid maximalt fördröjningsdjup (Wd1): m Ange bredden av fördröjningsytan över växtbädden (fördröjningsvolymen) vid det maximala vattendjupet innan systemet bräddar.
Bredd av fördröjningsyta vid filterytan (Wd2): m Ange bredden av fördröjningsytan över växtbädden (fördröjningsvolymen) vid filterytan.
Mättad hydraulisk konduktivitet av filtermaterial (Ksat): mm/tim Ange hastigheten med vilken vatten filtrerar ner genom filtermaterialet (i mm per timme).
Det är viktigt att det värde som används är realistiskt och tillåter viss igensättning av filterytan med tiden. Lämpliga värden varierar beroende på det material som används, förslag på värden beroende på filtermaterial visas nedan.

Ren sand 360 mm/tim (använd max 180mm/tim)
Sandlig jord 100-200 mm/tim (använd max 50-100mm/tim)
Siltig jord 36 mm/tim (använd max 18mm/tim)
ELLER, om flödet genom slutligt reningssystem regleras på annat sätt, ange motsvarande tömmningsflöde: l/s Om flöde genom det slutliga reningssystemet regleras på annat sätt, tex genom filtrering genom kassetter eller enom ett strypt utlopp, ange tömmningsflödet.
Klicka här för att visa/dölja ytterligare information för regnbädden
Djup på filtermaterial (Fd): mm Ange djup på filtermaterialet.
Andel tomrum i filtermaterial (Vf): % Ange andelen tomrum i filtermaterialet, porvolymen, som finns tillgänglig inom filtermaterialet som invärtes fördröjningsvolym. Denna volym har bara betydelse om systemet endast tömms genom infiltration till intilliggande mark.
Invärtes sidlutning av filter, filtermaterial, 1V: H Ange invärtes sidlutning av växtbädden, angivet som horisontal sträcka per 1 enhet vertikal sträcka.
Djup på dränlager och eventuellt överbryggningslager (Dd): mm Ange det totala djupet av dränlager (grusmaterial) och eventuellt överbryggningslager (sandmaterial) om ett sådant används mellan filtermaterial och dränlager.
Andel tomrum i drän- och överbryggningslager: % Ange andelen tomrum i dränlagret, porvolymen , som finns tillgänglig inom dränlagret och eventuellt överbryggningslager som invärtes fördröjningsvolym. Denna volym har bara betydelse om systemet endast tömms genom infiltration till intilliggande mark.
Invärtes sidlutning av filter, dränlager, 1V: H Ange invärtes sidlutning av växtbäddens dränlager, angivet som horisontal sträcka per 1 vertikal sträcka.
Vatten i dränlager kan infiltrera till omkringliggande mark: (Ej ikryssad=Nej, Ikryssad=Ja)
Infiltrationskapacitet (hydraulisk konduktivitet) av omkringliggande mark: mm/tim Kryssa för rutan om systemet inte har en tät botten och vatten kan infiltrera till omkringliggande mark.
Om vatten infiltrerar till omkringliggande mark, ange infiltrationskapaciteten av omkringliggande mark (i mm per timme). Denna kan variera mycket från plats till plats och om möjligt bör lokala mätningar utföras.
Ungefärliga infiltrationshastigheter för olika typer av jordar presenteras nedan. Det är rekommenderat att dessa värden halveras för att tillåta viss igensättning med tiden.

Grov sand 3600 mm/tim
Fin sand 360 mm/tim
Silt 36 mm/tim
Lera / sand 3.6 mm/tim
Lera / silt 0.36 mm/tim
Tät lera 0.00 mm/tim
Växtfiltreringsbädden dräneras med dränledningar eller liknande: (Ej ikryssad=Nej, Ikryssad=Ja)
Avstånd mellan botten på växtfiltreringsbädden och vattengången av dränledning (volym som endast kan infiltrera): mm Kryssa för rutan om systemet dräneras genom ett dräneringssystem. Dräneringssystemet antas ej vara begränsande för systemets övergripande funktion utan antas vara dimensionerat för att kunna ta de flöden som passerar genom systemet.
Om dräneringen inte är placerad på botten av anläggningen, ange avståndet mellan botten och vattengången i dräneringsystemet. Om systemet tillåts infiltrera till omkringliggande mark kommer detta att medföra att en volym fördröjs i botten av systemet som endast kan tömmas genom infiltration. Detta kan vara önskvärt där man vill öka infiltrationen till grundvatten.


© Copyright Water Sensitive Solutions, all rights reserved